tisdag 29 mars 2005

HISTORIA: HD kommer - men i vilken form?

Som historiska artefakter publicerar jag under samlingsrubriken HISTORIA några artiklar jag skrev för Forum för Ekonomi och Teknik under 2000-talets första årtionde. De visar hur otroligt fort tekniken utvecklas.



Att HD (High definition) video spelar en allt större roll i underhållningsbranschen och för konsumenter är klart. Standarder och verktyg för inspelning och editering börjar vara på plats – nu gäller kampen hur leveransen skall ske – på skivor eller direkt över nätet.

Det är egentligen digitaliseringen av hela videokedjan (inspelning, editering och leverans) som möjliggjort HD video, eller video som har större upplösning än formaten för standard video (SD). Experiment med HD gjordes redan under den analoga tiden på 1970-talet, men det är först 90-talets effektiva digitala komprimeringstandarder som möjliggjort praktiska lösningar.
I korthet kan skillnaden mellan SD och HD sammanfattas såhär: SD har en bildupplösning på 720x576 pixlar, medan HD som bäst har en resolution på 1920x1080. Det säger sig självt att en HD-bild åtminstone subjektivt ser bättre ut – speciellt på de stora platta tv-skärmar som blir allt vanligare i vardagsrummen. Så var finns problemen, och varför sker då inte allting redan nu i HD? Svaren måste delas upp i två separata block: inspelning och leverans.

Skillnaden i upplösning och bildformat mellan standard video och HD är enorm. HD:s bildformat är dessutom äkta 16:9, medan SD måste ta till anamorfisk teknik för att nå 16:9.

HD-inspelning – en fråga om hanterbarhet
Trots att HD:s högsta bildupplösning är standardiserat till 1920x1080, finns det många sätt att spela in och spara den bilden. Den professionella (och mycket dyra) Sonykamera som George Lucas använde i stället för traditionell film när han spelade in de två senaste Star Wars-filmerna genererar i runda tal nästan 250 Megabits per sekund i bilddata, och värstingkameran Thomson Viper 2,2 Gigabits per sekund. Det är solklart att sådana datamängder hittills effektivt hållit HD borta från vardagsrummens set-top-boxar och konsumenternas datautrustning.
Men förra hösten lanserade Sony den första kameran i den nya HDV-standarden för ”prosumer”-marknaden, HDR-FX1. Kameran komprimerar kraftigt bildinnehållet ner till 25 Megabits per sekund – d.v.s. lika lågt som de DV-kameror vi på konsumentsidan använt i snart tio år. Kameran kan därmed banda på de DV-kassetter som finns överallt i handeln, och datamängden är fullständigt hanterlig på en någorlunda modern hemmadator. Överföringen sker via en FireWire-sladd, precis som med DV. Och vid behov kan kameran filma DV-standard, eller nerkonvertera HD till DV.

Sonys nya HD-kamera för konsument- och ”prosumer”-skiktet är ett genombrott. Tack vare hård kompression är HDV-formatet det första High Definition-formatet där datorkravet är det samma som för DV-formatet.

Trots den kraftiga komprimeringen har testare och experter varit eniga om att Sony nu har en lika revolutionerande produkt i sina händer som då de första DV-kamerorna kom ut på marknaden. Amerikanska DV Magazine konstaterade att bildkvalitén är förvånansvärt bra, trots att Sony valt den tio år gamla MPEG2-standarden för komprimering. MPEG2 har hittills använts mest som leveransstandard – t.ex. på DVD-skivor – och en viss skepsis finns fortfarande när det gäller editeringsskedet. MPEG2-bilderna måste nämligen ”öppnas” och sedan återkomprimeras, vilket kan leda till försämringar i bilden. I skrivande stund är det också få editeringsprogram som kan handskas med HDV-formatet direkt, utan olika mellankonverteringar måste ske. Under den stora NAB-videomässan i Las Vegas 16–21 april väntas emellertid en lång rad lanseringar från de stora spelarna i branschen, bl.a. Sony, Adobe och Apple, som alla utropat 2005 till ett ”HD-år”.

Apples Imovie 5 är i skrivande stund ett av de få programmen som direkt kan editera Sonys nya HDV-format. Stöd väntas under våren för de flesta professionella och semi-professionella editeringsprogram.

HD-leverans – komprimering och fysiska standarder
År 2005 väntas alltså bli ”HD-året” då det gäller inspelning och editering – till och med för avancerade konsumenter. Men problemen börjar då det gäller att få upp HD-bilder på den nya stora tv-skärmen. Kopplar vi dagens digibox till HD-skärmen är bildformatet det samma SD vi sett i femtio år – låt vara att bilden levereras digitalt. Samma standard gäller för DVD-spelarna.
De nya HDV-kamerorna är inte så lätta att koppla upp mot tv:n. Mycket få skärmar har FireWire-ingång, så kopplingen måste ske med någon av de analoga utgångarna – helst komponentutgången. Vill man editera och sedan visa blir det ännu krångligare – ifall man inte riggar upp sin dator mot skärmen – helst då med en digital utgång, DVI eller HDMI.

HD-sändningar på väg
I Finland är HD-sändningar för tillfället på experimentstadiet. HTV sänder en kanal, och det går även att via satellit ta emot några HD-kanaler – men utbudet är litet jämfört t.ex. med USA, där markbundna HD-sändningar redan kommit igång ordentligt. Komprimeringen sker med beprövade MPEG2 vilket fungerar, men datamängden blir rätt hög. Den egentliga explosionen – både för sändningsverksamhet och för köpskivor i handeln – väntas först då nya, effektivare komprimeringsstandarder vunnit terräng. Starkaste kandidater är nu MPEG4-formatet H.264 (som i april integreras i Apples QuickTime 7), och Microsofts Windows Media Video 9. Båda standarderna har valts som obligatoriska för de kommande HD-skivorna och spelarna, som väntas ut på marknaden i början av nästa år. Microsoft har dessutom tjuvstartat genom att leverera HD-material i Windows Media 9-format på DVD-dataskivor, som kan spelas på en PC.

Formatkrig igen?
Problemen med en standard för HD-skivor har inte gällt kompressionsstandarden, utan den fysiska standarden. Tillverkare och filmstudior har gaddat ihop sig i två läger: HD-DVD och BlueRay. HD-DVD med Toshiba, NEC, Time-Warner och Universal har lägre kapacitet men går lättare att tillverka i dagens DVD-fabriker. BlueRay med bl.a. Sony, Apple, Columbia-TriStar och Disney har högre kapacitet men kräver nyinvesteringar i tillverkningskedjan. Båda spelarna har utlovats spela dagens DVD-skivor.
I slutet av mars gav emellertid Sonys nya direktör Ryoji Chubachi en vink om att en kompromiss skulle kunna vara i görningen. Han konstaterade att man måste lyssna till konsumenterna och att två rivaliserande format kan leda till stora besvikelser. Många minns fortfarande den kamp som ett kvarts sekel sedan utkämpades mellan videobandformaten VHS och Betamax.

Varför inte allt över nätet?
Men det finns andra aktörer på marknaden som anser att skivor som leveransmedium helt spelat ut sin roll. Då H.264 och Windows Media 9 kan leverera en HD-bild med samma datamängd som dagens DVD-skivor, och internet börjar finnas tillgängligt överallt i allt snabbare hastigheter, varför inte börja sälja HD-innehåll och filmer över nätet? Kravet skulle vara en bredbandsanslutning på snäppet under 10 Megabits/sekund.

Redan nu kan man i Helsingforsregionen beställa en Maxinetti-anslutning, där man via bredbandsanslutningen kan få de nuvarande SD-digiTV-kanalerna (i princip samma utbud som HTV:s gratisutbud) via DVB-IP-standarden, så kallad datacasting. Standarden är i princip den samma som används i experimenten med tv-sändningar till 3G-telefonerna. I Sverige har Telia Sonera planer på att gå med i tv-sändningskampen för att återta marknadsandelar man förlorat till kabeltv-operatörer som erbjuder nättjänster och till och med telefoni över internet.

Fördelarna syns både på konsument- och producentsidan. Konsumenterna skaffar gärna tv, telefoni och internet från samma källa, och video-on-demand kan öppna kanalerna för mindre producenter som har svårt att komma in i traditionell broadcasting.

Frågan är vad utsuddningen mellan broadcasting och telekommunikation innebär för traditionella, markbaserade broadcasting-företag som YLE. Åtminstone på kort sikt anser de flesta experter att läget ser ohotat ut. Bredbandsanslutningarna är på många håll inte tillräckligt snabba, och det kommer länge att finnas ställen dit kablar inte dras. Men då går det förstås att kontra med 3G, eller varför inte trådlösa WLAN-nätverk som vem som helst kan sätta upp.

Filmköp ändå på skiva?
HD-sändningar kommer alltså förr eller senare i någon form. De största hindren för regelrätt köp av HD-filmer över nätet ligger troligen hos de stora filmstudiorna. Ett nytt HD-format för skivor ger en ny chans att kontrollera åtminstone en bit av distributionen, efter att de traditionella DVD-skivornas CSS-kryptering knäckts av datahackers. Vi får bara hoppas på att HD-DVD- och BlueRay-lägren kommer överens under sommaren och att vi bara har ett skivformat i handeln nästa år.